Pehr Andersson (ff mf f)
Född: 26 augusti 1793
Döpt:
Vigsel: 11 juni 1815
Död: 23 juni 1827 (33 år gammal)
Begravd:
Yrke:
Barn: Pehr 1817, Anders 1818, Johan 1820, Nils 1823, Ola 1825
Det som är skrivet med kursiv stil är citerat ur andra skrifter och dokument.
Åbo Per Andersson föddes 26/8 1793 på nr 21 Åsum (strax norr om Sjöbo) där hans far och mor hade en liten gård. Fadern hette Anders Nilsson och modern Christina (ibland skrivet Kjerstina) Pehrsdotter.
Pehrs föräldrar fick följande barn:
Pehr 1793
Bengta 1799
Nils 1804
Pehr tar tidigt jobb som dräng på granngårdarna.
När Pehrs Anderssons föräldrar dör på eftervintern 1815 tar han som 21-åring över föräldragården nr 21 i Åsum. Pehr får även ansvaret för sina yngre syskon, Bengta 16 år och Nils 10 år gammal. På gården bor även ett inhyst fattighjon och änka Elsa Persdotter, 67 år gammal.
Den 11/6 1815 gifter han sig med pigan Anna Pehrsdotter som var född på nr 6 Åsum. Hennes föräldrar hette Pehr Pehrsson och Malena Pehrsdotter.
Pehr och Anna får följande barn:
Pehr, född 1817 och dog 1835 i lungsot (tuberkulos).
Anders, född 1818, flyttar 1846 till Malmö och 1874 till Danmark. Hans vidare öde är för närvarande outforskat.
Johan, född 1820. Han hade flera drängtjänster i hembygden. Flyttade till Malmö 1848. I husförhörslängden står antecknat att Johan varit instämd vid Färs tingsrätt för lägesmål (samlag utom äktenskapet) med pigan Bengta Jönsdotter och blev dömd till 20 shilling banco i böter samt kyrkplikt. (Kyrkoplikt var ett straff som innebar att vederbörande tvingades stå på en pall, som kallades pliktpall, längst ner i kyrkan under gudstjänsten. Efter att prästen förkunnat syndarens brott skulle han/hon erkänna och be om förlåtelse.) Johan gifte sig så småningom med pigan Bengta Hansdotter, född i Burlöv. Paret fick tillsammans en son och två döttrar varav dottern Agneta blev min farfars moder.
Nils, född 1823.
Ola, född 1825.
I mitten av 1820-talet blev det mycket dåliga år i Sverige. Wikipedia beskriver 1826 till och med som ”svår missväxt”, på grund av ovanligt svår torka. Många for illa och till och med dog av svält och undernäring.
Pehr skickade tidigt ut sin lillebror på stöldturnèer och Pehr deltog själv i flera av dem. Troligtvis var det så att den lilla gården inte kunde försörja alla som bodde där. Bröderna ställdes inför domstol första gången 1826. Bland annat blev de dömda i Dalby tingsrätt till ”40 par rapp av spö” vardera samt kyrkplikt.
1825 tog Pehrs bror Nils värvning hos Kronprinsens Husarer i Malmö och fick soldatnamnet “Turban”. Vid en permission återvände Turban hem till sin bror Pehr. Stöldturneerna fortsatte, främst i mellan/sydskåne. Paret åkte fast och fängslades på länsfängelset Malmöhus fästning. Turban fick avsked från Kronprinsens husarer. Ur fångrullarna går att utläsa att de båda blev avförda till Hörby, Bara och Sjöbo för att förhöras om brott som de båda bröderna begått inom respektive häradsrättsområde.
Under tiden i fängelset fick de kontakt med en medfånge, en nattman, eller rackare, som satt inne för stöld och som hette Bolvig. Han berättade för bröderna att det bodde ett äldre par (undantagspar) i Warmlösa (5 km öster om Skurup) som skulle ha mycket pengar och värdesaker.
Under julpermisionen fortsatte bröderna stöldturnen. Julaftonen 1826 fick turnén ett tragiskt slut. Bröderna beslutade sig för att råna det äldre paret i Warmlösa. Rånet som skedde klockan 22 på julafton slutade med rå misshandel av det äldre paret. Bröderna blev arresterade den 14 januari 1827 och satta i arrest i häradshäktet i Stora Herrestad. Efter rannsakning blev bröderna återförda till fängelset i Malmö. Brottet är beskrivet i protokoll här.
Tillfångatagandet av bröderna beskrivs enligt följande:
Malmöhus läns landskansli
Skrivelser från lokala myndigheter 1827
Landsarkivet dnr D III a:276
1827 den 14 januari
Förre åboen Pehr Andersson och dess broder f d husaren Nils Andersson Turban från Åsum av Färs härad i anledning av Kungl Befallninghavares efterlysning den 30:de och sista sistlidna december, som sannolikt förövat det rån och stöld som blivit begågna hos undantagsmannen Jöns Andersson i Warmlösa och åboen Ola Jönsson i Norra Willie natten mellan den 24:de och 25:te sistlidna december och äro de härigenom allra ödmjukats insatta i häradshäktet i Stora Herrestads för att undgå rannsakning och dom.
Joh E Berlin
Krononfogde
Under vintern och våren 1827 genomfördes ett antal förhör med bröderna, målsägarna, vittnen m fl. Den 7 maj förkunnades slutligen Ljunits häradsrätts dom; ”genom halshuggning mista livet” för båda bröderna. De överklagade domen hos hovrätten för Skåne och Bleking i Kristianstad som sedermera fastställde domen. Bröderna begärde då nåd hos Kungl. Majt. Nådeansökan avslogs den 2 augusti och hovrätten fastställde att avskedade husaren Nils Andersson Turban skulle halshuggas medan brodern Pehr Andersson som då avlidit på länshäktet den 23/6 (midsommarafton) efter en kortare tids sjukdom fått domen ”på nåder” avskriven.
Nils Andersson Turban blev halshuggen den 19 oktober klockan 11 på förmiddagen på Ljunits härads avrättningsplats vid Röglahus i Skårby socken (10 km NNV om Ystad).
Här kan du läsa fängelseprästens anteckningar om Turbans två sista dygn i livet.
Efter brödernas död blev Pehr Anderssons änka ensam kvar på gården med fem minderåriga söner. Hon blev tvingad att lämna gården och flyttade till Åsums fattighus där hon bodde kvar tills 1852 då hon flyttade till Öveds hospital som var ett hem för obemedlade kvinnor inom Färs härad. Detta instiftades av baron Ramel i Öved runt 1850.
Anna Pehrsdotter dog den 25 juni 1865 på hospitalet och ligger begravd på Öveds kyrkogård.
Noterbart är att då den ordinarie skarprättaren, Åkerman, insjuknat vid tiden starx före avrättningen och man antar att vikarien från Halland inte hinner i tid så beordrar man en medfånge att utföra avrättningen, vilket också blev fallet. Brev enligt följande:
Till öppna Ordres,
Då skarprättaren i länet Sjögren av den anmälan tillsjuknat och osäkert är om registrerad skarprättare från Halland län hinner till avrättningsplatsen ankomma, varder fångdelqvinten Åkerman i händelse av att båda utebliver, härmed beordrad, att efter åtagande nästa torsdag den 19:de klockan 11 förmiddagen å Ljunits härads avrättningsplats verkställa exkursionen av förre husaren Nils Andersson Turban, vilken för stöld och rån genom Kungl. Majt:s nådiga dom fastställd den 2:de augusti blivit dömd att genom halshuggning mista livet.
Fångdelqvinten Åkerman är för resan berättigad till skjuts efter häst, vilken vederbörande kronobetjänt vid anfodran genast framskaffa och bör Åkerman för övrigt tidigt anmäla sig hos kronofogden i orten, Berlin, boende å vägen på Brostorp, för de åtgärder som kunna erfordras för anskaffandet av stupstock mm.
Den 16:de oktober 1827
W af Klinteberg /Hoffman
Malmöhus läns landskansli.
Skrivelser från lokala myndigheter 1827. Landarkivet dnr D III a:276
D 22 till Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Till Konungens höga Befattningshavare.
Det genom Kungl. Majt:s nådiga dom den 2:dra sistlidna augusti för stöld och rån förre husaren Nils Andersson Turban ådömda dödsstraff verkställdes förliden gårdag den nittonde dennes klockan 11 förmiddagen enligt föreskrifter i Odrens 29:de sistlidna september och den 15:de dennes, och vilket jag i följd av Odrens allra ödmjukast får tillkännagiva.
Brostorp av kronofogdekontoret den 20:de oktober 1827
Joh W Berlin
Kronofogde
Straffet som de båda bröderna fick kan synas strängt, sett med dagens ögon. Dåtidens rättssystem gick i huvudsak ut på samhällets bestraffning och hämnd. Vad som sågs så allvarligt i detta fallet var inte gärningarna i sig utan det faktum att det var ”andra resan” dvs de hade fortsatt sin brottsliga bana trots tidigare bestraffning. Exempelvis var det dödsstraff på ”andra resans dubbelt hor”, dvs samlag där båda parterna är gifta med annan partner.
Gustaf III försökte mildra straffsatserna från slutet av 1700-talet, men detta gällde främst på familjerättens område.
En sammanfattande tidslinje över brödernas eskapader
Döpt:
Vigsel: 11 juni 1815
Död: 23 juni 1827 (33 år gammal)
Begravd:
Yrke:
Barn: Pehr 1817, Anders 1818, Johan 1820, Nils 1823, Ola 1825
Det som är skrivet med kursiv stil är citerat ur andra skrifter och dokument.
Åbo Per Andersson föddes 26/8 1793 på nr 21 Åsum (strax norr om Sjöbo) där hans far och mor hade en liten gård. Fadern hette Anders Nilsson och modern Christina (ibland skrivet Kjerstina) Pehrsdotter.
Pehrs föräldrar fick följande barn:
Pehr 1793
Bengta 1799
Nils 1804
Pehr tar tidigt jobb som dräng på granngårdarna.
När Pehrs Anderssons föräldrar dör på eftervintern 1815 tar han som 21-åring över föräldragården nr 21 i Åsum. Pehr får även ansvaret för sina yngre syskon, Bengta 16 år och Nils 10 år gammal. På gården bor även ett inhyst fattighjon och änka Elsa Persdotter, 67 år gammal.
Den 11/6 1815 gifter han sig med pigan Anna Pehrsdotter som var född på nr 6 Åsum. Hennes föräldrar hette Pehr Pehrsson och Malena Pehrsdotter.
Pehr och Anna får följande barn:
Pehr, född 1817 och dog 1835 i lungsot (tuberkulos).
Anders, född 1818, flyttar 1846 till Malmö och 1874 till Danmark. Hans vidare öde är för närvarande outforskat.
Johan, född 1820. Han hade flera drängtjänster i hembygden. Flyttade till Malmö 1848. I husförhörslängden står antecknat att Johan varit instämd vid Färs tingsrätt för lägesmål (samlag utom äktenskapet) med pigan Bengta Jönsdotter och blev dömd till 20 shilling banco i böter samt kyrkplikt. (Kyrkoplikt var ett straff som innebar att vederbörande tvingades stå på en pall, som kallades pliktpall, längst ner i kyrkan under gudstjänsten. Efter att prästen förkunnat syndarens brott skulle han/hon erkänna och be om förlåtelse.) Johan gifte sig så småningom med pigan Bengta Hansdotter, född i Burlöv. Paret fick tillsammans en son och två döttrar varav dottern Agneta blev min farfars moder.
Nils, född 1823.
Ola, född 1825.
I mitten av 1820-talet blev det mycket dåliga år i Sverige. Wikipedia beskriver 1826 till och med som ”svår missväxt”, på grund av ovanligt svår torka. Många for illa och till och med dog av svält och undernäring.
Pehr skickade tidigt ut sin lillebror på stöldturnèer och Pehr deltog själv i flera av dem. Troligtvis var det så att den lilla gården inte kunde försörja alla som bodde där. Bröderna ställdes inför domstol första gången 1826. Bland annat blev de dömda i Dalby tingsrätt till ”40 par rapp av spö” vardera samt kyrkplikt.
1825 tog Pehrs bror Nils värvning hos Kronprinsens Husarer i Malmö och fick soldatnamnet “Turban”. Vid en permission återvände Turban hem till sin bror Pehr. Stöldturneerna fortsatte, främst i mellan/sydskåne. Paret åkte fast och fängslades på länsfängelset Malmöhus fästning. Turban fick avsked från Kronprinsens husarer. Ur fångrullarna går att utläsa att de båda blev avförda till Hörby, Bara och Sjöbo för att förhöras om brott som de båda bröderna begått inom respektive häradsrättsområde.
Under tiden i fängelset fick de kontakt med en medfånge, en nattman, eller rackare, som satt inne för stöld och som hette Bolvig. Han berättade för bröderna att det bodde ett äldre par (undantagspar) i Warmlösa (5 km öster om Skurup) som skulle ha mycket pengar och värdesaker.
Under julpermisionen fortsatte bröderna stöldturnen. Julaftonen 1826 fick turnén ett tragiskt slut. Bröderna beslutade sig för att råna det äldre paret i Warmlösa. Rånet som skedde klockan 22 på julafton slutade med rå misshandel av det äldre paret. Bröderna blev arresterade den 14 januari 1827 och satta i arrest i häradshäktet i Stora Herrestad. Efter rannsakning blev bröderna återförda till fängelset i Malmö. Brottet är beskrivet i protokoll här.
Tillfångatagandet av bröderna beskrivs enligt följande:
Malmöhus läns landskansli
Skrivelser från lokala myndigheter 1827
Landsarkivet dnr D III a:276
1827 den 14 januari
Förre åboen Pehr Andersson och dess broder f d husaren Nils Andersson Turban från Åsum av Färs härad i anledning av Kungl Befallninghavares efterlysning den 30:de och sista sistlidna december, som sannolikt förövat det rån och stöld som blivit begågna hos undantagsmannen Jöns Andersson i Warmlösa och åboen Ola Jönsson i Norra Willie natten mellan den 24:de och 25:te sistlidna december och äro de härigenom allra ödmjukats insatta i häradshäktet i Stora Herrestads för att undgå rannsakning och dom.
Joh E Berlin
Krononfogde
Under vintern och våren 1827 genomfördes ett antal förhör med bröderna, målsägarna, vittnen m fl. Den 7 maj förkunnades slutligen Ljunits häradsrätts dom; ”genom halshuggning mista livet” för båda bröderna. De överklagade domen hos hovrätten för Skåne och Bleking i Kristianstad som sedermera fastställde domen. Bröderna begärde då nåd hos Kungl. Majt. Nådeansökan avslogs den 2 augusti och hovrätten fastställde att avskedade husaren Nils Andersson Turban skulle halshuggas medan brodern Pehr Andersson som då avlidit på länshäktet den 23/6 (midsommarafton) efter en kortare tids sjukdom fått domen ”på nåder” avskriven.
Nils Andersson Turban blev halshuggen den 19 oktober klockan 11 på förmiddagen på Ljunits härads avrättningsplats vid Röglahus i Skårby socken (10 km NNV om Ystad).
Här kan du läsa fängelseprästens anteckningar om Turbans två sista dygn i livet.
Efter brödernas död blev Pehr Anderssons änka ensam kvar på gården med fem minderåriga söner. Hon blev tvingad att lämna gården och flyttade till Åsums fattighus där hon bodde kvar tills 1852 då hon flyttade till Öveds hospital som var ett hem för obemedlade kvinnor inom Färs härad. Detta instiftades av baron Ramel i Öved runt 1850.
Anna Pehrsdotter dog den 25 juni 1865 på hospitalet och ligger begravd på Öveds kyrkogård.
Noterbart är att då den ordinarie skarprättaren, Åkerman, insjuknat vid tiden starx före avrättningen och man antar att vikarien från Halland inte hinner i tid så beordrar man en medfånge att utföra avrättningen, vilket också blev fallet. Brev enligt följande:
Till öppna Ordres,
Då skarprättaren i länet Sjögren av den anmälan tillsjuknat och osäkert är om registrerad skarprättare från Halland län hinner till avrättningsplatsen ankomma, varder fångdelqvinten Åkerman i händelse av att båda utebliver, härmed beordrad, att efter åtagande nästa torsdag den 19:de klockan 11 förmiddagen å Ljunits härads avrättningsplats verkställa exkursionen av förre husaren Nils Andersson Turban, vilken för stöld och rån genom Kungl. Majt:s nådiga dom fastställd den 2:de augusti blivit dömd att genom halshuggning mista livet.
Fångdelqvinten Åkerman är för resan berättigad till skjuts efter häst, vilken vederbörande kronobetjänt vid anfodran genast framskaffa och bör Åkerman för övrigt tidigt anmäla sig hos kronofogden i orten, Berlin, boende å vägen på Brostorp, för de åtgärder som kunna erfordras för anskaffandet av stupstock mm.
Den 16:de oktober 1827
W af Klinteberg /Hoffman
Malmöhus läns landskansli.
Skrivelser från lokala myndigheter 1827. Landarkivet dnr D III a:276
D 22 till Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Till Konungens höga Befattningshavare.
Det genom Kungl. Majt:s nådiga dom den 2:dra sistlidna augusti för stöld och rån förre husaren Nils Andersson Turban ådömda dödsstraff verkställdes förliden gårdag den nittonde dennes klockan 11 förmiddagen enligt föreskrifter i Odrens 29:de sistlidna september och den 15:de dennes, och vilket jag i följd av Odrens allra ödmjukast får tillkännagiva.
Brostorp av kronofogdekontoret den 20:de oktober 1827
Joh W Berlin
Kronofogde
Straffet som de båda bröderna fick kan synas strängt, sett med dagens ögon. Dåtidens rättssystem gick i huvudsak ut på samhällets bestraffning och hämnd. Vad som sågs så allvarligt i detta fallet var inte gärningarna i sig utan det faktum att det var ”andra resan” dvs de hade fortsatt sin brottsliga bana trots tidigare bestraffning. Exempelvis var det dödsstraff på ”andra resans dubbelt hor”, dvs samlag där båda parterna är gifta med annan partner.
Gustaf III försökte mildra straffsatserna från slutet av 1700-talet, men detta gällde främst på familjerättens område.
En sammanfattande tidslinje över brödernas eskapader